EcoEq-bloggen

EcoEq-bloggen

Om bloggen

Vi vill diskutera tre problemområden: Miljö, Rättvisa och Fred och försöker avslöja de system-mekanismer som gör att problemen upprätthålls.
Tillbaka till hemsidan: EcoEquality _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Senaste inlägget i bloggen

Det brinner! 2

Miljö, Ekologi, KlimatPosted by Jens Rundberg 2018-08-23 12:01:08


I valdebatten framförs negativa utsläpp som en framkomlig väg för att komma tillrätta med klimathotet. Begreppet “negativa utsläpp” är svårbegripligt och härstammar från en idé som är bristfälligt förankrad i verkligheten. Insatt som en del i samhällsekonomin angriper det också klimatproblemet från helt fel håll och renderar bara i ett vi fortsätter på samma sätt som nu.

Vi tar därför på oss att här förklara vad negativa utsläpp är så att vi kan avföra det från debatten och prata om viktigare saker. Det viktiga är att samtliga partiers planer på klimatåtgärder är alldeles för svaga och långsamma. Klimatforskare som Kevin Anderson, Michael Mann, James Hansen, Stefan Rahmstorf, Johan Rockström m fl förespråkar betydligt kraftfullare och snabbare åtgärder. Vi vill se mer seriösa ansträngningar av partierna i valrörelsen för att matcha den nivå som krävs enligt vetenskapliga kalkyler baserade på principen med globala och nationella koldioxidbudgetar.

Vad är “negativa utsläpp” eller “minusutsläpp”?

För att förstå vad negativt betyder i den kontext det framförs så får vi anta att det finns något positivt, och att det positiva i sammanhanget är vanliga utsläpp av växthusgaser och koldioxid. Detta är ju en vrång kullerbytta, men tänker man så blir det möjligt att att förstå att “negativa utsläpp” är ett uttryck för processen att minska utsläppen, en minus förändring nedåt på skalan. Det är ju annars svårt att förstå negativa utsläpp som annat än negativa. Orsaken till denna märkliga språkexercis från förespråkarna är att begreppet härrör från det engelska uttrycket “negative emissions” som mestadels förknippas med det tekniska konceptet BECCS (Bio-energy with carbon capture and storage).

Hur ska man åstadkomma “negativa utsläpp” enligt detta koncept?

Tanken är att man i framtiden ska kunna dra enorma mängder CO2 ur atmosfären. Det ska gå till så att man odlar enorma arealer med biobränsle (snabbväxande träd) för att etablera en kolsänka. Successivt eldar man sedan detta biobränsle och utvinner energi samtidigt som man fångar in koldioxiden ur rökgaserna och trycker ned denna i gamla oljeborrhål i marken eller i havsbotten.

Kommer det att fungera?

Det finns ingen ekonomiskt rimlig teknisk lösning som skulle kunna ge dessa så kallade ”negativa utsläpp” av den storleksordning som krävs. Problemet är att det skulle behövas gigantiska nya anläggningar och enorma transportsystem för biobränslen och flytande koldioxid, detta i större skala än all nuvarande infrastruktur för kol, olja och gas tillsammans. Dessutom skulle det globalt behöva odlas och skördas biobränsle på plantager med en sammanlagd yta av 1-2 gånger Indiens storlek år efter år under många årtionden, vilket är en orimlighet. Man förlitar sig alltså på att kunna lagra 100-tals miljarder ton CO2, som ska vara i säkert förvar under tusentals år, bara för att få skjuta upp den nödvändiga omställningen några årtionden.

Varför väcks ens ett sådant förslag?

Få politiker törs säga att tillväxten har en gräns och att vi behöver en strukturomvandling av vårt ekonomiska system. Det är psykologi i det här. Just nu anses man av politikerna själva och många ekonomer inte vara seriös om man inte anammar tillväxt av BNP som enda framkomliga väg för att ha råd att ta de beslut vi behöver ta. Detta är inte sant och vi kommer att återkomma till frågan. Det är viktigt att arbeta för nolltillväxt om vi menar allvar med omställningen.

Vad skulle hända om BECCS genomfördes?

Utbyggnaden av BECCS enligt ovan skulle kräva enorma ingrepp i naturbasen för att installeras och upprätthållas. Detta skulle vara mumma för tillväxt-ivrarna men fortsatt katastrof för klimat och miljö. Mer av samma sak som vi håller på med nu. Vad gäller tekniken kring negativa utsläpp har heller ingen annan lösning presenterats som skulle kunna vara rimlig i den skala som krävs.

Vad ska vi göra då?

Naturen reagerar på faktiska absoluta utsläpp. Detta syntes tydligt under den ekonomiska krisen 2008. Släpper vi ut mindre koldioxid i atmosfären reagerar naturen på det omedelbart även om vi nu befinner oss oroande nära en punkt där naturens återhämtningsprocesser sätts ur spel. Lösningen stavas omställning av samhälle och ekonomi.

1) Avvisa tanken på minusutsläpp. Forska gärna vidare men räkna inte med att det kommer att ge något avgörande.

2) Basera omställningstakten på en skärpning av Paris-åtagandet med hänsyn till vetenskapliga CO2-budgetar och rättvisa gentemot de fattigare länderna, så att vi i den rikare delen av världen sätter år 2035 som mål för en helt fossilfri ekonomi. Luddig netto-noll vid 2045 duger inte.

3) Enligt Kevin Andersons vetenskapliga CO2-budget behövs nu minst 10% utsläppsminskning av CO2 per år. Följ upp med löpande mätningar och åtgärder för att nå 3% minskning per kvartal.

4) Öka användningen av direkta styrmedel som t ex totalförbud att sälja fossila bränslen från år 2030 och förbud att sälja nya personbilar med fossilbränsledrift från år 2025.

5) Ekonomiska styrmedel ska vara så kraftiga så att det blir lönsamt för konsumenterna och producenterna att välja rätt. Det ska vara billigare att köpa elbil än att köpa fossilbil, det ska vara lönsamt att installera solceller - överskottsel från privata solceller ska kunna säljas till samma pris som man får köpa el för. Beskatta flyget fullt ut och finansiera bättre och billigare tågtrafik istället. Sluta subventionera el till CO2-utsläppande industrier mm mm.

6) Prioritera kraftiga klimatåtgärder även om de inte gynnar den ekonomiska tillväxten. Alltså: sluta upp med att offra klimatet för att rädda kortsiktiga resultat och otidsenliga industrier.

7) Agera för att FNs klimatpanel, IPCC, ska få högre krav på snabbhet för att följa upp klimatförändringen, så att de politiska beslutsfattarna får uppdateringar oftare.

8) Agera mer kraftfullt för snabbare och skarpare klimatåtaganden internationellt. Utveckla förslag på intensivare och snabbare processer för kommunikation och beslut.

9) Agera för att de rikaste 10 procenten av världsbefolkningen som står för 50% av CO2-utsläppen snabbt ska minska sina utsläpp till medelvärdet för EU-medborgare. Beskatta lyxkonsumtion kraftigt och progressivt.

10) Det är av stor betydelse att vi går före som nation. Ingenting är så kraftfullt i en omställning som att se en modell som fungerar. Att i valrörelsen säga att “Sverige har gjort tillräckligt” signalerar ren och skär okunnighet och bristande omsorg kring den enda planet vi har.

Källor:

Om Parisavtalet, minusutsläpp och problemen med BECCS - The dirty secret of the world’s plan to avert climate disaster - Abby Rabinowitz & Amanda Simson, WIRED 2017 https://www.wired.com/story/the-dirty-secret-of-the-worlds-plan-to-avert-climate-disaster/

The trouble with negative emissions by Kevin Anderson & Glen Peters, Science 14 Oct 2016: http://science.sciencemag.org/content/354/6309/182

Om koldioxidbudgetar baserade på Parisavtalet, fördelningsprinciper mellan länder, regioner och kommuner - Koldioxidbudget och vägar till en fossilfri framtid för Järfälla kommun, Kevin Anderson, Isak Stoddard & Jesse Schrage, CEMUS, UU, SLU 2017: http://www.web.cemus.se/wp-content/uploads/2017/08/Koldioxidbudget-och-va%CC%88gar-till-en-fossilfri-framtid-fo%CC%88r-Ja%CC%88rfa%CC%88lla-kommun-20171017.pdf

Kjell Dennhag

Jens Rundberg

EcoEquality.org



  • Comments(0)//blog.ecoequality.org/#post12